Månadslön eller timlön

Vad är skillnaden mellan månadslön och timlön?

Månadslön ger dig samma summa pengar i lön varje månad. Detta påverkas inte av röda dagar. Timlön ger dig endast betalt för de timmar som du faktiskt arbetar.

Månadslön

Du får samma lön varje månad. Totalsumman kommer inte påverkas av helgdagar, exempelvis jul och påsk.

Pengarna kommer i regel in på ditt konto samma månad som du har jobbat. Du behöver alltså inte vänta en månad på din lön, vilket ofta är fallet för den som jobbar timmar. Detta är dok olika från företag till företag, en del företag betalar ut månadslön fär föregående månad.

Men det måste väl finnas något som påverkar totalsumman?

  • Om du arbetar övertid kommer du nästan alltid få mer betalt. Detta regleras vanligtvis av kollektivavtalet på din arbetsplats.
  • Sjukfrånvaro leder till mindre betalt. Du har i regel en karensdag innan du får en begränsad ersättning under de efterföljande dagarna.
Tips: Om din arbetsplats har ett kollektivavtal bör du alltid vända dig till facket för att få svar på frågor gällande din anställning.

Timlön

Du får en varierande lön varje månad baserat på hur mycket du har jobbat. Pengarna kommer i regel in på ditt konto med en månads förskjutning.

Exempelvis: Du jobbar på ett företag i juni. Du kommer i detta fall få betalt i juli.

Denna löneform börjar från 0 varje månad. Om du jobbar heltid bör du sikta på att få ihop 160 timmar, vilket motsvarar en heltidslön.

Du kan dock få sjukersättning om du blir sjuk när du har inbokade arbetspass.

Fakta: Den genomsnittliga timlönen ligger på 175 kronor enligt SCB. Detta genomsnitt baseras på cirka 20 olika sektorer.

Gruvindustrins arbetare är mest välbetalda. I botten finner vi vård- samt kultursektorn.

Fördelar och nackdelar

Generellt sett ska du som anställd få en likvärdig årsinkomst oavsett om du jobbar timmar eller har månadslön.

Det finns dock några skillnader:

  • Lönebeloppet kommer variera från månad till månad. Under långa månader utan röda dagar kommer du få mer pengar om du arbetar timmar. Som jag redan har nämnt kommer dock denna skillnad att jämna ut sig om vi ser på årsinkomsten.
  • Arbetsgivaren kommer förmodligen se fördelar med timlön om behovet av arbetskraft tenderar att variera. Detta ökar givetvis otryggheten för dig som arbetar på grund av att du inte vet hur mycket pengar du kommer tjäna.
  • Du kommer i regel få vänta på dina pengar om du arbetar på timbasis. Lönen kommer alltså med en månads förskjutning. Tilläggas bör dock att så inte alltid är fallet.

I Sverige saknar vi så kallad minimumlön. Ett kollektivavtal reglerar istället lönerna på vissa arbetsplatser. Det finns dock arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Vad innebär detta i praktiken?

  • Du måste argumentera för den lön som du anser dig vara värd. Detta kan vara svårt om man inte ens har börjat jobba. Du kan dock hänvisa till dina tidigare arbetsinsatser och din förmåga till att vara en tillgång för företaget.
  • Du kan också hänvisa till lönestatistik för din sektor. Jag har redan nämnt några exempel i den här artikeln. Hos SCB finner du detaljerad statistik över olika sektorer.  

Gå över från timlön till månadslön

Det verkar som att många arbetstagare är oroliga för att byta löneform. I den här artikeln har jag listat skillnaderna.

Dina villkor kommer genomgå vissa förändringar när du byter ersättningsform. Din årsinkomst utslaget över ett år kommer dock inte förändras nämnvärt om du arbetar heltid.

Under en lång månad kommer du förmodligen få mindre pengar på kontot i slutet av månaden när du går över till månadslön. Samtidigt kommer du få mer pengar på kontot under en månad med röda dagar.

Du kommer inte heller behöva vänta på dina pengar. Sist men inte minst bör det återigen tilläggas att du förmodligen också kommer få en mer stabil sysselsättningsgrad.

Du kommer förmodligen arbeta samma tider varje månad, vilket ökar din trygghet och ger dig ökade möjligheter till att planera ditt ekonomiska liv.

Otrygga anställningar

Timlön är ofta förknippat med otrygga anställningar. Dessa anställningar kan vara gynnsamma för arbetsgivaren. Arbetstagaren får det dock svårt att planera sin framtid samt minskade förutsättningar för att kunna få ett stabilt liv.

Det finns flera exempel på detta. Det är exempelvis svårt att få bostadslån om man saknar stabil inkomst. En annan viktig aspekt är de låga lönerna inom vissa sektorer.

I den här artikeln har jag bland annat lyft vårdsektorn. Deras timlöner är ofta undermåliga. Samtidigt är denna sektor i ständigt behov av mer arbetskraft. Detta skapar en orättvisa på arbetsmarknaden.

Ur ett mer positivt perspektiv kan vi dock tacka fackförbunden som har jobbat fram rimliga ersättningar. I många länder finns det en så kallad minimumlön. Det är ofta regeringen eller någon myndighet som har jobbat fram den lägsta ersättningen för arbete.

I Sverige saknar vi detta system. Rent teoretiskt skulle man nästan kunna påstå att företagen får bestämma nivåerna på egen hand. Praktiskt sett fungerar det dock inte så. Majoriteten av företagen är knutna till någon typ av kollektivavtal.

Det är således fackförbunden som tar ansvar för att ersättningarna är rimliga, även för ”enkla” jobb. Det finns många personer som har arbetat aktivt för att nivåerna hela tiden ska öka i takt med inflationen.

Ersättningsnivåerna har därför kommit att bli konkurrenskraftiga.  I många länder tjänar man knappt så att man kan överleva om man har ett jobb som inte kräver tidigare erfarenhet eller utbildning. I Sverige kan man dock ha ett bra liv även om man inte gör karriär inom någon bransch.

Tilläggas bör dock att detta också beror på vårt välfärdssystem, där man inte behöver betala för sjukvård. Man behöver inte heller betala för att ens barn ska få en bra utbildning.

Minimumersättningar

Man har forskat mycket gällande förekomsten av minimumersättningar och arbetslöshet. Vissa forskare menar att denna modell ökar arbetslösheten. Arbetsgivarna blir nämligen tvungna till att betala en viss lön, trots att de kanske saknar de ekonomiska förutsättningarna för detta.

Ett motargument är att minimumlöner inte alls utgör ett hinder för företagen. De låga ersättningarna skapar istället svåra levnadsvillkor för de som tjänar lite pengar. Många nationalekonomer i dessa länder hänvisar till teorier om utbud och efterfrågan.

De menar bland annat att marknaden på egen hand bör kunna komma fram till en rimlig nivå.

I USA har denna debatt varit framträdande i politiken under många år, speciellt under slutet av 1900-talet. Deras regering har modifierat reglerna för ersättningsnivåerna. De har på statlig nivå kommit fram till ett visst belopp. Delstaterna får inte gå under detta belopp på de lokala arbetsmarknaderna.

Delstaterna har dock möjligheten till att öka den statliga nivån. Man har kunnat sett att majoriteten av delstaterna har tagit möjligheten till att göra detta.

Debatten i USA är extra viktig på grund av att majoriteten av invånarna saknar tillgång till gratis sjukvård. De saknar dessutom möjligheten till att studera på högskolor och universitet utan avgift.

Man kan därför konstatera att minimumlönerna är en het debattfråga av en god anledning. Utan inkomst saknar man möjligheten till att kunna bygga ett bra liv för sig själv och sin familj.