privat sektor

Vad är privat sektor?

Privat sektor består av företag som drivs i vinstsyfte. Enligt Tillväxtverket finns det 1.2 miljoner företag i Sverige. Majoriteten av dessa företag saknar eller har få anställda. Faktum är att endast 0,01 % av de totala företagen har fler än 250 anställda.

Det finns ett antal olika företagsformer i Sverige. De mest vanliga är:

  • Aktiebolag
  • Enskild näringsverksamhet
  • Kommanditbolag/Handelsbolag

Mer om dessa företagsformer finns att läsa längre ner i artikeln. Först måste vi dock försöka definiera privat sektor.

Vinstsyftet

Vinstsyftet är en flitigt återkommande faktor som karaktäriserar den privata sektorn. Vad innebär detta i praktiken?

  • Till skillnad från den offentliga verksamheten vill aktörer inom den privata sektorn maximera egen vinning. En anledning till detta är att företagen saknar naturlig finansiering.
  • Den offentliga sektorn finansieras av befolkningen. Det är med andra ord skattebetalarna som betalar myndigheterna för att upprätthålla välfärden.
  • Som företagare måste du se till att tjäna tillräckligt med pengar varje månad för att kunna betala löner och skatter.

Vinstsyftet är därför ett användbart mått att sträva efter för att kunna bedriva verksamheten under en lång tid.

Ibland kan dock staten hjälpa företag som har hamnat i trångmål. Detta var vanligt förekommande under krisåret 2020.

Under detta år hjälpte man till både med bidrag och löneutbetalning till anställda.

Fakta: 3,4 miljoner svenskar arbetade i den privata sektorn i slutet av 2019. Under samma år arbetade 1,45 miljoner svenskar i den offentliga sektorn.

Samarbeten med den offentliga sektorn

I många fall arbetar dessa sektorer med varandra inom olika områden. Nedan listas några sådana områden.

  • Offentlig upphandling äger rum när en myndighet vill köpa in en tjänst. Denna tjänst skulle bland annat kunna vara implementeringen av ett nytt affärssystem. Privata företag inom IT-sektorn kan lägga en offert på detta arbete.
  • I en del fall kan projekten ta flera år att genomföra och ta upp stora delar av ett företags resurser. I dessa fall kan deras verksamhet vara helt beroende av ett fortsatt samarbete.

De offentliga upphandlingarna utgör en betydande del av den svenska ekonomin. Detta område omgärdas därför av strikta restriktioner för att bland annat förhindra korruption.

Offentliga upphandlingar är dock inte den enda faktorn som förenar samarbetet mellan de olika sektorerna.

  • Många kommuner är nämligen måna om att främja den privata sektorn i deras respektive städer. De är i många fall villiga att hjälpa till om en verksamhet ämnar etablera sig i deras stad. De kan exempelvis hjälpa till med att ordna lokaler eller kontor.
  • Som företagare måste man dessutom i många fall ordna med tillstånd och dylikt. En proaktiv kommun kan hjälpa till med att ordna dessa tillstånd och därmed underlätta administrationen för företaget.

Vad är privata aktörer?

Man brukar främst prata om företag när man pratar om privata aktörer. Det finns dessutom andra organisationer och intresseföreningar som verkar för att näringslivet ska kunna skapa arbetstillfällen och gå med vinst.

Det ligger nämligen i samhällets bästa intresse att den privata sektorn ska vara välmående. I Sverige finns det en organisation som heter Svenskt Näringsliv.

De har lyckats samla många viktiga aktörer på den svenska marknaden. Tillsammans skapar de opinion inom frågor som är viktiga för näringslivet.

Det kan exempelvis handla om att påverka politikerna gällande skattefrågor eller anställningsfrågor.

Idag är nog majoriteten av svenskarna medvetna om hur viktigt det är med en välfungerande privat sektor. Deras skatteinbetalningar gör det nämligen möjligt att ha en solid välfärd.

Företagsformer i Sverige

Det finns två olika typer av aktiebolag. En utmärkande faktor för aktiebolag är att ägarna inte är ansvariga för företagets skulder. De kan visserligen bli ansvariga om de inte vidtar nödvändiga åtgärder om verksamheten går dåligt, vilket vi kommer prata om senare.

Först bör vi prata om skillnaderna. Låt oss börja med den första varianten.

Publikt aktiebolag

Deras verksamhet kan du läsa om när tidningarna listar börsnoterade företag. Denna företagsform tillåter nämligen försäljning av aktier. Ägarna måste också ha minst en halv miljon kronor i så kallat aktiekapital.

En annan utmärkande faktor är kravet på styrelsen. Det måste nämligen finnas ett antal personer i styrelsen för att man ska få kunna bedriva denna typ av verksamhet. Dessutom ska en revisor granska bokföringen på en kontinuerlig basis.

Slutligen har man ett ansvar för att presentera en bolagsstämma till aktieägarna. Tid och plats för bolagsstämman ska i sin tur presenteras innan den äger rum.

Privat aktiebolag

Ett privat aktiebolag kan inte saluföra sina aktier. Man kan däremot komma överens om ett visst antal delägare, samt fördela aktierna efter vad som anses rimligt. Ägarna måste lägga in minst 25 000 kronor innan verksamheten kan starta.

Ett privat aktiebolag behöver inte ha lika många personer i styrelsen som det publika aktiebolaget. De kan också sköta verksamheten utan att ta in tjänster från en revisor.

Slutligen behöver man inte heller presentera publikt att en bolagsstämma ska äga rum. Man ska dock på informera personerna som är aktiva inom verksamheten att en bolagsstämma ska äga rum under ett visst datum.

Enskild firma

Du kan starta en enskild firma utan att lägga in några pengar i verksamheten. Du är dock till fullo ansvarig för firmans skulder.

Denna företagsform kan upplevas som krånglig på grund av att det är svårt att skilja på dina egna och verksamhetens pengar.

Fördelen med den enskilda firman är att du inte behöver lägga in pengar för att komma igång. Det går också snabbt att registrera sig hos och få F-skatt.

En annan fördel är att du får anställa personal. Du måste dock registrera dig för detta hos bolagsverket.

Handelsbolag

Handelsbolagen har till en viss grad samma regler som för en enskild firma. En stor likhet är skulderna. Ägarna är nämligen helt och hållet skyldig till att betala handelsbolagets skulder.

Denna företagsform tillåter dock flera delägare. Dessa delägare har i regel gjort upp avtal på förhand som stipulerar vem som är ansvarig för vad.

Samtidigt bör det tilläggas att skulderna fortfarande ägs av delägarna. Denna punkt utgör alltså en stor nackdel om endast en person är ansvarig för skulderna.

Slutligen bör det tilläggas att Handelsbolagen har rätten till att anställa personal.

Fackförbundens roll

Fackförbunden har haft en stark inverkan på den svenska arbetsmarknaden, både vad gäller offentlig och privat sektor. Det fanns nämligen en tid när trygga anställningar och drägliga löner inte alls var vanligt förekommande. Det var först när arbetarna började organisera sig som villkoren förbättrades.

Under stora delar av 1900-talet präglades den svenska ekonomin av flera stora arbetsgivare. Dessa arbetsgivare var bland annat verksamma inom stål- och tekoindustrin. De hade med andra ord mycket makt i näringslivet och kunde sätta villkoren för arbetstagarsidan.

När de svenska fackförbunden fick inflytande kunde de relativt snabbt förbättra villkoren. Detta skedde för övrigt på många platser runt om i Europa. Förändrade ekonomiska förutsättningar gjorde dock med tiden att de gynnsamma arbetstagarvillkoren inte längre var möjliga.

I en del länder fick man därför hitta andra lösningar. Man införde bland annat minimumlöner som var menat att skapa någon sorts trygghet för arbetstagarna. Med facit i hand var nog inte detta den bästa lösningen, även om grundtanken var god.

I Sverige har vi inte behövt ta hjälp av myndigheterna för att instifta minimumlöner. Det är istället fackförbunden som förhandlar fram så kallade kollektivavtal. Dessa avtal sätter sedan standarden för lönenivåer och andra villkor. Det bör dock tilläggas att en del företag inte valt att ansluta sig till dessa kollektivavtal.

De förändrade ekonomiska förutsättningarna är som sagt en anledning till de nya villkoren på arbetsmarknaden. En annan anledning är fördelningen av jobb mellan offentlig och privat sektor. Som jag redan har nämnt har den privata delen sett en ständig tillväxt sedan mitten av 1990-talet, medan den andra har stagnerat sedan samma period.

Denna omställning verkar ha skapat andra behov hos arbetstagarna. Den verkar också ha skapat svårigheter för facken att få samma typ av inflytande som man hade förut.

Anställda i privat sektor har många olika fackförbund att välja emellan.

Framtiden

Fler arbetstagare utanför den offentliga verksamheten skapar givetvis ett större behov av trygghet. Fackförbunden har dock tappat medlemmar under en lång tidsperiod. Samtidigt bör det tilläggas att organiseringsgraden utmärker sig ur ett internationellt perspektiv.

Man har kunnat se att det främst är unga som väljer bort facken. Kanske är det så att man nöjer sig med att försäkra sin inkomst genom medlemskap i en a-kassa?

Just inkomstförsäkring är en intressant faktor. Förr i tiden var facken främst inriktade på att skapa villkor på arbetsmarknaden. De riktade ett stort fokus på avtalsrörelsen och faktorer som kunde påverka opinionen. Arbetstagarna fick därför förlita sig helt på a-kassorna för att säkra en inkomst vid eventuell arbetslöshet.

Facken insåg dock att de kunde erbjuda en extra inkomstförsäkring till medlemmarna, som ökar den totala ersättningen vid eventuell arbetslöshet. Denna förmån har kommit att bli populär och marknadsförs flitigt som en av de största fördelarna med ett medlemskap.

Trots detta har vissa förbund varit sena med att hoppa på tåget. En stor spelare som IF Metall har endast nyligen lagt till en inkomstförsäkring i sitt förmånsutbud.

IF Metall har förmodligen insett att de måste kunna erbjuda solida förmåner för att behålla medlemmarna.

Det är dock svårt att säga hur organiseringsnivån kommer se ut i framtiden. Vi kan dock konstatera att det pågår ett ständigt arbete för att öka antalet förmåner. Om denna förändring kommer försent får framtiden utvisa.

På den här hemsidan har jag dock varit noga med att betona hur viktig arbetsrättsrörelsen har varit. Utan den hade vi med stor sannolikhet haft sämre villkor.