Vad är offentlig sektor?

• Sjukvård
• Skolor och universitet
• Polis och domstol

Cirka 1,6 miljoner svenskar arbetar inom den offentliga sektorn. Rent procentuellt har dock antalet anställda minskat under de 2 senaste decennierna.

De svenska kommunerna står för majoriteten av arbetstillfällena inom offentlig sektor. Det största fackförbundet för anställda inom offentlig sektor är fackförbundet Kommunal, som är ett fackförbund inom paraplyorganisationen LO.

Fakta: I den svenska debatten pratar man ofta om allmän välfärd. En definition av detta är medborgarnas tillgång till bland annat sjukvård, bostad och trygghet. Den allmänna välfärden brukar vara ett argument till att betala skatt, vilket leder oss till nästa punkt.

Hur finansieras den offentliga sektorn?

Förvärvsarbete står för den största finansieringen. Mer än hälften av statens intäkter kommer från inkomstskatt.

Detta är dock inte den enda inkomstkällan. Ett annat stort intäktsområde är skatterna på olika konsumtionsvaror.

Detta inkluderar bland annat bensin, tobak och livsmedel. Skatterna på alkohol och fordon utgör också viktiga intäktskällor, vilket för oss in på nästa punkt.

Det finns ett antal bolag som är statligt ägda. En del av intäkterna från dessa verksamheter tillfaller välfärden.

Staten äger eller har ägande i ett 40-tal bolag. De får i regel flera miljarder kronor från dessa bolag årligen. Exempel på några av dessa företag:

• Systembolaget
• Vattenkraft
• SJ
• Svenska spel

Tilläggas bör att det finns en evigt aktuell fråga som gäller huruvida staten ska äga privata bolag eller inte. Krasst sett skulle man kunna säga att de inte vill gå in som ny ägare i privata företag.

Ett exempel på detta är SAAB-krisen under tidigt 2010-tal. I detta fall fick SAAB leta efter nya ägare på annat håll, trots att företaget sysselsatte en betydande del av svenskarna.

Fakta: För inte allt för länge sedan hade den svenska staten monopol på många verksamhetsområden. Ett exempel på detta är telemarknaden. Telia var ensamt ansvariga för detta område. Ett annat exempel är Apoteket som långt in på 2000-talet hade ensamrätt att bedriva försäljning av läkemedel.

Myndigheter

Det finns ett relativt stort antal myndigheter. De verkar under regeringen och genomför det arbete som man har kommit fram till genom politiska beslut.

En del myndigheter är välkända hos den breda allmänheten. Andra arbetar i det tysta och har relativt få anställda. Vilka myndigheter är störst?

• Polismyndigheten är störst med cirka 33 000 anställda. Den stora allmänheten är också välbekanta med deras verksamhet. De syns ute på gatorna och de verkar för att vi ska känna oss trygga.
• Försvarsmakten kommer på en andra plats med en personalstyrka på cirka 23 000. De kanske inte syns till i vardagen. Vi är dock välbekanta med deras verksamhet. Personligen får jag intrycket av att de har synts mycket i media under de senaste åren. Deras rekryteringsbehov har ökat och de har därför gjort reklamfilmer i kommersiell tv.
• Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen är exempel på andra stora myndigheter.

270 000 svenskar arbetar inom dessa statliga institutioner. Det är med andra ord en betydande del av den svenska arbetskraften.

De offentliga- och privata sektorernas samarbeten

Ibland ser vi företagens tunga beskattning som en börda för ägarna. Faktum är dock att en betydande del av dessa skatter kommer tillbaka till ägarna genom den allmänna välfärden.

Det finns också praktiska samarbeten mellan dessa sektorer som gör det privata företagets verksamhet möjlig. Ett exempel på detta är offentlig upphandling.

• Detta innebär att myndigheter, kommuner och landsting måste annonsera till företag när de ska köpa in en tjänst. De måste göra detta när priset för tjänsten överstiger cirka en halv miljon kronor.
• Anledningen till detta är bland annat att man vill motverka korruption. Politikerna eller myndighetscheferna kan inte ge stora arbeten till deras privata kontakter. De lokala företagen får alltså chansen till att lägga en offert på projektet.
• Faktum är dock att det inte bara handlar om lokala företag. Företag i andra delar av EU kan också lägga en offert på arbetet.

Detta är ett bra exempel på hur dessa två sektorer samverkar och skapar arbetstillfällen. Tilläggas bör dock att det inte alltid är den leverantör som kan erbjuda lägst pris som får jobbet.

Inköparna av tjänsten måste också ta hänsyn till den kvalitet som företaget erbjuder.

Inkomster och utgifter

Den svenska staten har haft goda inkomster under de senaste åren. Detta är bland annat ett resultat av en högkonjunktur som tillfälligt avstannade under 2020.

Samtidigt bör det tilläggas att inte alla områden inom den offentliga sektorn har gått med vinst. Statens vinstmarginaler brukar dock vara betydligt större än för kommunerna och landstingen.

Staten brukar därför ge bidrag till kommunerna på en årlig basis. Bidragens omfattning brukar variera beroende på behov.

Det brukar finnas en ständigt aktuell debatt om de kommuner och landsting som ständigt går med förlust.

En annan intressant faktor som påverkar utgifterna är den demografiska utvecklingen. Andelen unga och äldre av befolkningen brukar ha en stor inverkan på detta.

I grund och botten mår samhället som bäst när många människor arbetar. Äldre brukar som bekant få pension efter ett långt arbetsliv. Unga människor arbetar som bekant inte heller på grund av deras skolgång.

Egna reflektioner

Näringsliv och fackförbund

Det finns flera organisationer på arbetsmarknaden som verkar för sjysta villkor. Ett exempel på detta är fackförbunden. De förhandlar om löner och villkor. En del branscher präglas av kollektivavtal som täcker de allra flesta arbetsplatserna.

I dessa fall får arbetarna en fast timlön eller månadslön som har förhandlats fram på central nivå. Det finns också tydliga villkor för antal semesterdagar och ledighet i tjänsten.

Detta utgör en viktig del av arbetsmarknaden, både i privat och offentlig sektor. I den här artikeln har vi bland annat presenterat statistik över antalet verksamma inom en specifik sektor. Utan kollektivavtal skulle dessa personer behöva förhandla om sina egna löner.

I Sverige har vi dessutom rätt omfattande arbetsrättslagar. Dessa lagar höjer den anställdes trygghet. En arbetsgivare kan exempelvis inte göra sig av med anställda utan saklig grund. De kan inte heller göra sig av med anställda bara för att företaget går tillfälligt dåligt.

I en del länder har man sett att det är vanligt att företag gör sig av med anställda under lågkonjunktur. Detta skapar en otrygghet för arbetarna. Det är inte heller säkert att företagen måste göra sig av med anställda bara för att det är lågkonjunktur. Många ägare kan dock se en möjlighet till att spara pengar, vilket gör att de bestämmer sig för att låta delar av personalen gå hem.

Man skulle kunna säga att denna fråga berör arbetarnas trygghet ställt emot företagens vinster. Det finns olika åsikter om denna fråga, men i Sverige verkar det som att vi har tagit arbetarnas sida. Personligen tycker jag att detta är en bra idé. I grund och botten bör staten ställa upp för företag som går dåligt på grund av lågkonjunktur.

Vi har sett ett bra exempel på detta under 2020, där flera företag har fått hjälp med sina permitteringar.

Övrig information

Uppdelningen mellan dessa två sektorer tenderar att variera över tid. Som jag redan har nämnt i den här artikeln hade staten monopol på flera olika verksamhetsområden under stora delar av 1900-talet, samt tidiga 2000-tal. Politiska förändringar som genomförts inom olika sektorer har skapat en större konkurrens på marknaden.

Enligt en del politiska teorier bör man inte ha en stor offentlig sektor. Man menar att detta är kostsamt samt ineffektivt. I Sverige finns det dock en relativt stor skara människor som vill ha en stor välfärd. Vi kommer förmodligen ha en stor välfärd, speciellt i jämförelse med andra länder, så länge som det finns en positiv opinion kring detta.

Just jämförelsen med andra länder är en intressant faktor. Den offentliga verksamheten i Sverige är som sagt relativt stor i jämförelse med många andra länder. Samma förhållande gäller för våra fackförbund. Cirka 70 % av arbetarna har ett medlemskap i ett fackförbund. Denna nivå utmärker sig i internationella sammanhang. Då bör man också ha i åtanke att medlemskapsnivån brukade vara mycket högre, i synnerhet under 1900-talet.

Under de senaste åren har vi också pratat mycket om skattenivån. Vissa politiker menar att välfärden tar för mycket resurser i anspråk. En konsekvens av detta är att skatterna förblir höga. Samtidigt har jag lyft vikten av att alla medborgare får ta del av den gemensamma välfärden, även de som betalar mycket skatt. Hur mycket pengar man får igen som företagare är svårt att säga.

Vi vet dock att man måste komma upp i väldigt höga intäkter för att ha ett bra liv i länder där stora delar av välfärden är privatiserad. I regel är det endast en minoritet av befolkningen som tjänar tillräckligt med pengar för att kunna ha ett bra liv.

Avslutande ord

I den här artikeln har redogjort för den offentliga sektorn och dess olika verksamhetsområden. Jag har hänvisat till källor genomgående i artikeln, främst vad gäller fakta och statistik.

Detta ämne är brett och jag skulle definitivt ha kunnat skrivit en längre artikel. Jag kommer eventuellt utöka innehållet i framtiden.

Jag har tidigare skrivit en artikel om privat sektor. Dessa två artiklar har ett antal olika beröringspunkter. Även i denna artikel har jag försökt att hänvisa till pålitliga källor. Det finns exempelvis mycket statistik hos SCB som berör allt från arbetslöshet till sysselsättning inom olika sektorer.