Många personer, framförallt unga, väljer att endast vara medlemmar i a-kassan. En av anledningarna till detta är att arbetsmarknaden har förändrats. Sverige var tidigare ett industriland, där ett fåtal stora företag styrde arbetsmarknaden. Detta innebar bland annat en annan typ av trygghet. Det fanns på de allra flesta arbetsplatserna en facklig organisation som styrde verksamheten. De förhandlade bland annat om löner och övervakade arbetsuppgifterna. Detta har dock kommit att förändras.
Innehållsförteckning
Förändringar på arbetsmarknaden
Idag går vårt land mot en tjänstebaserad ekonomi. Många anställda får själva ansvara för sin löneutveckling och sina arbetsuppgifter. Man anser därför att detta är ett individuellt ansvar, och det kan även vara så att man inte behöver hjälp med att hävda sina rättigheter. Många fackförbund har dock hörsammat de anställdas efterfrågan på tjänster. I ljuset av detta har man utvecklat en inkomstförsäkring som ett tillägg till den ersättning man kan få från a-kassan. Den sammanlagda inkomsten blir då större vid en eventuell arbetslöshet.
Detta är dock bara ett av alla de verktyg som man använder för att locka medlemmar. De allra flesta organisationerna har även utvecklat sitt utbud till att innefatta faktorer som karriärrådgivning, utbildning och prisrabatter. Omställningen till ett annat förmånsutbud har gått långsamt. Forskning har visat att omställningen påbörjades för sent, vilket har lett till ett stort medlemstapp. Många fackliga organisationer har dock vidtagit ännu fler åtgärder för att stärka attraktionskraften.
Ett exempel på detta är exempelvis Akavia, som är en ihopslagning av Jusek och Civilekonomerna. De har genom sammanslagningen skapat en organisation som lockar en bred men ändå specifik yrkesgrupp. De kan därför skapa ett specifikt förmånsutbud för den här yrkesgruppen. Deras organisation kan också betraktas som ett specifikt steg i karriären. Det kan exempelvis handla om en student som äntligen fått sin examen och som därefter bestämmer sig för att bli medlem i Akavia.
Behovet av arbetsrättsligt skydd
Det finns alltså ett värde i att nischa sig mot en specifik yrkesgrupp eller en specifik bransch. I anslutning till detta kan vi dock ställa oss en viktig fråga; vad är syftet med ett medlemskap?
Vi får inte glömma värdet av ett medlemskap ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Vi pratar då om eventuella konflikter på arbetsplatsen. Det är nämligen enkelt att glömma omfattningen av lagen om arbetsskydd. Vi kan dock konstatera att det är en lag som innehar ett starkt skydd för den som är anställd.
Vi kan också konstatera att lagen ger ett större skydd än många andra länders lagar. Det finns exempelvis ett antal olika steg som en arbetsgivare måste följa ifall denne vill avskeda någon i Sverige.
Som anställd utan juridisk utbildning är det minst sagt svårt att lära sig alla de juridiska aspekterna gällande en anställning. Är du medlem i facket kommer dock deras organisation att hjälpa dig vid en arbetsrättslig konflikt. Detta är en viktig faktor som vi tenderar att glömma när vi väljer bort medlemskapet.
En konflikt på arbetsplatsen kan i värsta fall leda till en rättegång. Om du är utan medlemskap är du tvungen till att föra din egen talan. Detta kan både bli dyrt och tidskrävande, för att inte tala om den emotionella stressen som en eventuell arbetslöshet innebär. Det är viktigt att komma ihåg att facken grundades i ljuset av detta. De är med andra ord experter på arbetsrättsliga konflikter. Många organisationer har dessutom flera decennier av erfarenhet inom dessa frågor.
Genom åren har deras respektive organisationer gett oss ett arbetsrättsligt skydd som nästintill saknar motstycke ur ett internationellt perspektiv. Det går därför inte att förringa detta faktum. Som medlem kan du därmed fokusera på det som är viktigast; ditt jobb och din karriär.
Politikernas misstag år 2007
Under 2007, inför en stundande finanskris, begick den dåvarande regeringen ett stort misstag. De valde att markant höja avgifterna för a-kassan. Avgiftshöjningen drabbade personer med låga inkomster hårdast. Detta ledde till att cirka 500 000 svenskar lämnade a-kassan. De ansåg att höjningen inte kunde försvaras ur något perspektiv. Problemet blev som sagt ur ett längre perspektiv att lågkonjunkturen stod och knackade på dörren. Arbetslösheten steg och många förlorade sina arbeten.
Branschexperter och samhällsekonomer kunde i efterhand konstatera att det politiska beslutet fick långtgående konsekvenser för ekonomin. Många samhällsekonomer kunde redan innan beslutat förutse konsekvenserna. Personerna som lämnade a-kassan riskerade nämligen redan innan beslutet att få se sina respektive ekonomier drastiskt försämrade.
Ungefär åtta år efter beslutet bestämde sig regeringen för att revidera sitt misstag. Man återinförde avgiften till nivån innan det ödesdigra beslutet. Problemet var bara att de anställda inte kom tillbaka till a-kassan i samma utsträckning. Faktum är att det endast bara var en minoritet som återgick till medlemskapet. Det verkade som att många hade tappat förtroendet för a-kassan. Lågkonjunkturen hade också försvunnit när lagen reviderades. Detta ledde till att man inte såg behovet av att försäkra sin inkomst.
Det är viktigt att lyfta den här frågan i diskussionen om fackförbundens medlemsantal. Detta var nämligen ett beslut som också påverkade deras organisationer. Det är minst sagt olyckligt att regeringen tar den här typen av beslut i en tid när många väljer att stå oförsäkrade på arbetsmarknaden. De borde egentligen ta beslut som främjar medlemsantalen. Detta kan genomföras genom flera olika reformer. Bland annat kan man göra fackavgiften avdragsgill.
Ibland kan man tro att politikerna glömmer hur den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd. Vi har nämligen inga minimilöner i vårt land. Det är de fackliga organisationerna som förhandlar om lönerna och främjar en god levnadsstandard för de som har en anställning.
Tankar om framtiden
Sverige är ett rätt unikt land sett till hur de fackliga organisationerna fungerar. Exempelvis innehar tjänstemän medlemskap i en högre grad än personer med traditionella arbetaryrken. I majoriteten av alla andra länder fungerar det tvärtom. Det är främst arbetarna som ser fördelarna med ett medlemskap och det skydd som detta innebär.
Varför har vi fått den här utvecklingen? Ett svar kan finnas i de branscher som har en historia av att använda arbetskraft som inte betalar skatt. Ett bra exempel på detta är hotell- och restaurangbranschen. Det är en bransch som präglas av svart arbetskraft, samtidigt som vi även kan se i statistiken att en stor del av deras arbetskraft saknar medlemskap i ett fackförbund.
En sektor som drivit på det fackliga arbetet är industrin. Där har IF Metall under en lång tid organiserat arbetarna. Även här har man dock sett en betydande nedgång i medlemssiffrorna. En anledning till detta är det förändrade industrilandskapet. En annan anledning är att IF Metall länge hade ett förlegat förmånsutbud. De har dock vidtagit åtgärder för att komma till bukt med det här problemet. De har nyligen infört den inkomstförsäkring som så länge varit efterfrågad.
I övrigt kan vi konstatera att den fackliga organiseringen står sig stark ur ett internationellt perspektiv. Cirka 60-70% av den svenska arbetskraften innehar någon typ av medlemskap. Detta är en siffra som står ut i världsstatistiken.
I övrigt kan vi, så länge som den svenska modellen överlever, se fackförbund som strävar efter att förbättra sina förmånsutbud. De som står utanför får dock ta del av en del förmåner som de inte betalar för. Det är nämligen facken som driver frågorna om sjyssta arbetsvillkor. Regeringen hörsammar inte allt för sällan de reformidéer som presenteras. Framtidens utmaningar bör kunna lösas så länge det sker ett proaktivt arbete.
Sammanfattning
I den här artikeln har flera faktorer presenterats som kan vara bra att ta i beaktande. Det är dock viktigt att tillägga att det ibland redan finns en facklig representation på din arbetsplats. Ibland behöver du således inte välja det bästa fackförbundet som endast passar dina förmånsbehov. En lokal närvaro kan vara viktigare när det handlar om arbetsrätt. Det brukar i det fallet redan finns en ombudsman som du kan rådgöra med gällande din arbetssituation. Detta är också att betrakta som en bekvämlighetsfaktor.
I övrigt bör du vara medveten om att du slår ett slag för sjyssta arbetsvillkor med ditt medlemskap. Som vi har nämnt i artikeln har våra rättigheter på arbetsmarknaden skapats allteftersom. Det är många gånger ideella krafter som har drivit på utvecklingen. Att då betala en medlemsavgift på några hundralappar i månaden är inte särskilt dyrt. Medlemskapet skyddar dig som individ, samt ger kollektivet möjligheter till ett bättre arbetsliv.
